Skyddat boende – ett socialt skydd

Läs mer

För personer som lever i våldsnära relation är det många gånger svårt att leva ett normalt liv. Utsatthet för våld och hot kan förstöra den egna självbilden, men också vara en katalysator till att återta kontrollen över sitt eget liv. Möjligheten till skyddat boende som ett socialt skydd tillåter detta. När en person beviljas instansen skyddat boende får den utsattes barn också bo tillsammans med denna vårdnadshavare.

Vad innebär skyddat boende?

Ett skyddat boende är ett socialt skydd för den som bor i ett hem med otrygga förhållanden. Det kan handla om att personen blir utsatt för våld eller hot i sin egen bostad och behöver därför en fristad där hen kan placeras under trygga och säkra förhållanden. Ett skyddat boende skapar en tillvaro som bidrar till att den utsatte får chansen att starta om på ny kula. Skyddat boende erbjuds både av kommunen och av privata aktörer såsom Kronangruppen, och oftast är det den lokala socialtjänsten som beviljar placeringen. En person som blir placerad på ett skyddat boende får bosätta sig på en okänd adress, oftast med tillgång till larm, och får hjälp med ansökan om skyddad identitet.

Varför behövs skyddsplacering?

Skyddsplacering behövs framför allt för att en person som lever i fara i det egna hemmet ska få alla förutsättningar för att leva sitt liv under så normala omständigheter som möjligt under trygga förhållanden. Vid skyddsplacering på något av Kronangruppens boenden får personen också hjälp med en del praktiska saker och ett stort socialt stöd för av personalen på boendet för att underlätta bearbetningen av de händelser som personen har varit utsatt för. Utan möjligheten till det sociala skydd som en skyddsplacering innebär hade vägen till återhämtning varit betydligt längre och krokigare.

Vad händer efter skyddat boende?

När socialtjänsten bedömer att behovet av skyddsplacering har minskat, och att den skyddsplacerade personen kan leva ett normalt liv utan fortsatt skydd eller stöd, avslutas placeringen. Hur lång tid det tar från placering till dess att placeringen avslutas varierar – en del bor i skyddat boende under en väldigt lång tid, medan andra gör det under en kortare period. Att vara i behov av skyddat boende under en längre tid är inte att beakta som ett misslyckande. Allas situationer är olika och kräver olika åtgärder.

Är du utsatt för våld i nära relation?

Att leva i en våldsutsatt relation handlar inte enbart om att utsättas för fysiskt våld – den som blir utsatt för psykisk misshandel kan också bli hårt drabbad och uppleva att situationen skapar otrygghet i det egna hemmet. Det kan ofta vara svårt att identifiera sig själv som utsatt för misshandel. Det finns några varningstecken att vara uppmärksam på och den som känner igen sig kan komma till insikten om hen lever i en relation där det förekommer misshandel.

  • Blir du beskylld och förnedrad för hur du reagerar på partnerns beteende?
  • Blir du utsatt för kränkande kommentarer?
  • Visar din partner upp tecken på svartsjuka?
  • Tillåts du inte träffa eller prata med vem du vill?
  • Blir du pressad till samlag eller till att utföra sexuella handlingar?

Se fler varningstecken på tillsammansmotvald.se och titta på denna film från Polisen för att se hur enkelt det är att normalisera misshandeln.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer

Majoriteten av våld i nära relation utövas av män mot kvinnor. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, har förövaren och brottsoffret en pågående eller tidigare nära relation, även om våldet mot män nu också börjar uppmärksammas allt mer. Våldsutsattheten mellan olika kön verkar inte skilja sig nämnvärt, utan det som tycks vara det mest särskiljande draget när våld mot kvinnor och våld mot män jämförs, är att mäns våld mot kvinnor i nära relationer tenderar att vara av en mer upprepande karaktär. Från Brottsförebyggande rådet kommer också information om att cirka 150 000 barn i Sverige lever i en familj där det förekommer relationsvåld. Oavsett vem det är som blir utsatt för våldet eller vem det är som upplever det, finns det möjlighet till skyddat boende, men det kan också vara aktuellt med placering av barn i familjehem.

Få stöd och hjälp

Den som lever i en våldsnära relation ska aldrig behöva känna sig ensam eller skamsen över sin situation. Om det känns som ett stort steg att be om stöd och hjälp från personer i sin egen närhet, eller om det av någon annan anledning inte finns möjlighet att prata med någon närstående, finns det alltid hjälp och stöd att söka utifrån. Vi rekommenderar att söka stöd hos någon av dessa organisationer.

Nationella kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon vars ändamål är att ge stöd till kvinnor som blir utsatt för våld eller hot. Hit går det att vända sig som utsatt, som anhörig eller som en person som möter dessa kvinnor i sitt yrke. Telefonlinjen är öppen dygnet runt.

Ring Nationella kvinnofridslinjen på 020-50 50 50

Nationella kvinnofridslinjen

Nationella mansjouren

Till Nationella mansjouren går det att vända sig med de flesta frågor som många män idag känner stor skam över att prata med andra om. Det kan handla om vårdnadstvister, våld, sorg och hot, eller om någonting annat. Den som initierar kontakten styr samtalet.

Ring Nationella mansjouren på 08-30 30 20

Nationella mansjouren

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en ideell organisation som syftar till att hjälpa och stödja personer som är utsatt för brott, anhöriga eller vittnen till brott. Du är alltid anonym och väljer själv om du vill polisanmäla den eller de händelser som du vill prata om.

Ring Brottsofferjouren på 116 006

Brottsofferjouren

RFSL:s stödmottagning

RFSLs stödmottagning riktar sig framförallt till HBTQI-personer som utsätts för hot, våld och trakasserier. Den som är anhörig, närstående eller som möter dessa personer i sitt arbete är också välkomna att vända sig hit för stöd.

Ring RFSL:s stödmottagning på 020-34 13 15

RFSL:s stödmottagning