Checklista ADHD hos barn – 13 tecken

Läs mer

Misstankar om ADHD hos barn väcker ofta tankar kring hur vardagen bäst hanteras. På Uppdrag barn ger vi dig som förälder konkreta verktyg för att förstå barnets beteende och veta vilka steg som krävs för att hitta rätt hjälp. Vår artikel är tänkt att fungera som ett stöd för dina egna observationer inför kontakt med skola eller sjukvård.

Hur vet jag om mitt barn har ADHD?

I Sverige uppskattas ungefär 5 till 7 procent av alla barn ha ADHD (Källa: Socialstyrelsen). Svaret ligger sällan i enstaka händelser utan i återkommande mönster som påverkar barnets mående i olika miljöer. Det handlar om svårigheter med att reglera uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå på ett sätt som inte stämmer överens med barnets ålder eller utvecklingsnivå.

För att ringa in problematiken är det bra att titta på hur barnet agerar i situationer där krav ställs på koncentration och tålamod. Om barnet konsekvent har svårare än sina jämnåriga att sitta still, vänta på sin tur eller slutföra enkla uppgifter, finns anledning att undersöka saken vidare.

Men vad är det allra fösta tecknet? Ofta märker föräldrar tidigt att barnet har extremt svårt med övergångar (som att sluta leka för att komma och äta), uppvisar en intensiv motorisk rastlöshet även i lugna situationer, eller får oproportionerligt kraftiga utbrott vid små motgångar (Källa: 1177 & Riksförbundet Attention).

Checklista
– 13 observationer i vardagen

Här följer punkter som vi på Uppdrag barn bedömer vara till stor hjälp vid en första kartläggning. Vi har bland annat utgått från en omfattande checklista för ADHD hos barn från Bonliva Care när vi sammanställde den här artikeln. Notera hur ofta och i vilka situationer de här beteendena uppstår för ditt barn.

Bristande uppmärksamhet

  • Barnet missar ofta detaljer och gör slarvfel i skolarbetet.
  • Det är svårt att hålla kvar uppmärksamheten på en aktivitet, även under lek.
  • Barnet verkar inte lyssna när du pratar direkt till det.
  • Instruktioner glöms bort eller utförs bara delvis.
  • Planering och organisering av uppgifter leder ofta till stor frustration.

Hyperaktivitet och rastlöshet

  • Barnet har svårt att vara stilla med händer eller fötter och skruvar på sig.
  • Det lämnar sin plats i klassrummet eller vid matbordet trots att förväntningen är att sitta kvar.
  • Barnet springer ofta omkring eller klättrar i situationer där det inte passar.
  • Det finns en uppenbar svårighet att leka eller utföra fritidsaktiviteter lugnt.

Impulsivitet

  • Barnet kastar ur sig svar innan personen pratat klart.
  • Det är mycket svårt att vänta på sin tur i köer eller lekar.
  • Barnet avbryter eller inkräktar på andras samtal och lekar.
  • Starka känsloreaktioner uppstår snabbt vid motgångar eller väntan.

Hur visar sig ADHD i olika åldrar?

Symtomen på ADHD förändras ofta i takt med att barnet växer och kraven från omgivningen ökar (Källa: 1177 om ADHD-symtom i vardagen).

  • 1–5 år (Förskola): Här dominerar ofta hyperaktiviteten. Barnet är ständigt "på språng", har svårt att sitta still vid matbordet ens korta stunder, byter lek varannan minut och saknar ofta riskbedömning i klätterställningen.
  • 6–9 år (Lågstadiet): När barnet börjar skolan blir uppmärksamhetsproblemen mer tydliga. Det blir uppenbart att barnet har svårt att följa instruktioner i flera steg, ofta glömmer sina saker och lätt hamnar i konflikt på rasterna för att det är svårt med turtagning.

Skillnader mellan flickor och pojkar – varför missas flickorna?

Det är ett utbrett problem att flickor får sin diagnos mycket senare än pojkar. Anledningen? Flickors symtom är ofta mer inåtvända. Istället för att klättra på väggarna i klassrummet (hyperaktivitet) är det vanligare att flickor kämpar med bristande uppmärksamhet (den typ av ADHD som tidigare kallades ADD). De uppfattas ofta som dagdrömmare, slarviga eller bara blyga. Många flickor är dessutom experter på att "maskera" sina svårigheter bland folk, för att sedan bryta ihop av ren utmattning när de kommer innanför dörren hemma (Källa: Hjärnfonden & Riksförbundets Attentions förskolerapport).

När ska jag söka hjälp
för mitt barn?

Du bör överväga att söka professionell hjälp när barnets svårigheter är så stora att de går ut över vardagen, skolgången eller relationen till vänner och familj.

Om ni känner att ni provat "allt" hemma – med tydliga rutiner och mycket tålamod – men konflikterna och låsningarna ändå avlöser varandra, då är det dags att ta nästa steg.

Vägen till utredning
och stöd

När du som förälder ser att barnets svårigheter hindrar en fungerande skolgång eller social fritid behöver du agera. Vi rekommenderar att du börjar med att föra en dialog med skolan. Elevhälsan har ett ansvar att sätta in stödåtgärder utifrån barnets behov, även innan en diagnos finns på plats.

Kontakta därefter din vårdcentral eller Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) för att påbörja en utredning. Din beskrivning av barnets vardag, tillsammans med skolans omdöme, utgör basen för den medicinska bedömningen.

Tips och råd till föräldrar i vardagen

Att leva med ett barn som har ADHD ställer stora krav på dig som förälder. Här är några konkreta strategier som kan underlätta för husfriden:.

Arbeta med positiv förstärkning

Barn med ADHD får tyvärr ofta höra mycket skäll och tjat. Vänd på det och försök att "fånga barnet när det gör rätt". Konkret och omedelbart beröm för små framsteg (som att hänga upp jackan) bygger självkänsla och ökar chansen att beteendet upprepas.

Hantera utbrott lågaffektivt

När stormen redan är ett faktum fungerar sällan tillsägelser. Minska intrycken, sänk din egen röst och kräv ingenting i stunden. Prata om vad som gick fel först när barnet är helt lugnt igen.

Förvarna vid övergångar

Situationer där barnet ska byta aktivitet är ofta extremt laddade. Förvarna i god tid: "Om fem minuter stänger vi av spelet och går och äter." Använd gärna en visuell timer (som en Time Timer eller äggklocka) för att göra tiden greppbar.

Tillförlitliga källor för fördjupning

För att få mer kunskap om rättigheter och medicinska fakta hänvisar vi till:

  • Socialstyrelsen:
    Information om riktlinjer för vård och insatser vid adhd.
  • Skolverket:
    Regler kring särskilt stöd i skolan och anpassningar av lärmiljön.
  • 1177 Vårdguiden:
    Praktisk och regional information om hur en utredning går till.
© uppdragbarn.se | Alla rättigheter förbehållna.